Chipslarmet.

Fem år efter chipslarmet.

1. Varför anser en del att akrylamid som finns i chips är farlig för människor?
Hur reagerade råttorna i experimentet som nämns för ämnet?

2. På vilket sätt planerar företaget Wasabröd lösa problemet?

3. Margareta Törnqvist, miljökemist vid Stockholms universitet är kritisk mot resultaten från de epidemiologiska studierna som nämns i artikeln. Vilka resultat kom studierna fram till och varför är hon kritisk? Hur resonerar hon?

4. När nyheterna om risken som finns med akrylamid dök fram i medierna så blev det stora rubriker och diskussioner åt olika håll. Men de senaste åren har det knappt nämnts i media.
Försök och förklara varför.


klicka på bilderna för att se texten större..

Gentekniken vinner mark.

Gentekniken vinner terräng.

1. I artikeln nämns flera olika tillämpningar med gentekniken.
Beskriv kort vilka.

2. Reflektera kort vad du tycker om de nämnda tillämpningarna.

3. I artikeln nämns röd genteknik respektive grön genteknik. Vad menas med det?

4. Beskriv kort hur Dagens Nyheter som är en medial informationskälla har framställt gentekniken på senare år.

5. Beskriv hur attityder för olika tillämpningar inom genteknik ser ut i olika länder, enligt artikeln.

Klicka på bilderna.

Kossor och mjölk.

Kossorna som ger bröstmjölk.

1. I artikeln nämns ett projekt med grisar. Beskriv kort vad det handlar om. Varför är en del oroliga för det?

2. Hur skiljer sig attityden om kött och mjölk från klonade djur mellan konsumenter i väst och konsumenter i Kina? Varför tror du man tycker olika?

3. Kossor som ger bröstmjölk – vad är det som är bra med detta? Vilka risker finns det?

4. Finns det risker med att man kommer att klona människor i framtiden?

Konsumtions samhälle.

Mycket vill ha mer.

1) Artikeln börjar med några jämförelser i konsumtion idag och för några generationer innan, i Sverige samt andra världsdelar.
Sammanfatta kort några intressanta fakta.

2) Varför tycks ökad konsumtion inte följas av ökad tillfredsställelse och ett avtagande intresse för konsumtion?

3) I artikeln står det – ”Dålig hållbarhet innebär ökad ekonomisk tillväxt”.
(näst sista stycke).
Förklarar vad man menar med detta.

4) Resonera kort om risker som finns med vår konsumtions samhälle för individen och miljön.

E-skrot

E-skrot hotar tredje världens miljö.

1. Varifrån kommer det mesta av e-skrotet till de fattiga länderna?

2. Man använder olika metoder för att återvända de delar som är värdefulla. På vilka sätt är dessa metoder farliga för hälsa och miljö?

3. Varför tror du det sker illegalt export av e-skrot?

4. Uppskatta hur mycket elekroniska apparater du själv eller din närmaste familj hat kastat på de senaste åren.



Klicka på bilderna.

Basstationer och strålning.

Fler basstationer ger lägre strålning.

1) Forskaren Jacob Eberhardt och hans kollegor har gjort en studie med råttor. Berätta kort om vad de har gjort och om vilka resultat de har kommit fram till.

2) Artikeln verkar ge en ganska positiv bild med användning av mobiltelefoner och den
ifrågasätter riskerna.
Mot argumentera detta synsätt genom att resonera hur mobiltelefoner kan påverka
individens hälsa och miljön överhuvudtaget.